Förnöjt tittade han ut över den ödelagda staden och röken som blandades ut med morgondimman. Slaget om Babylon hade pågått tre månader, men det var inte förrän nu som invånarna börjat visa tecken på att krackelera.
Från toppen av den övergivna sädessilon kunde han iaktta hur människorna i staden låtsades som om allting var som vanligt. De hälsade artigt på varandra och kommenterade det vackra vädret. Men när de trodde att ingen kunde se dom brukade de stanna upp och tårögt titta på husruinerna och de ruttnande liken som blockerade cykelvägarna.
Nu väntade han bara på att de verkligen skulle våga
börja prata med varandra.
©Mattias Jeschko-Edberg, Lund, 2009.
______________________________
Läs även andra bloggares åsikter om text, anteckning, kultur, samhälle
Post a Comment