I söndagens kulturdel av Dagens Nyheter (2009-04-19) publicerades en essä författad av professor i litteraturvetenskap Johan Svedjedal som knyter an till utgivningen av boken raf: stadsgerilla (red. Bo I. Cavefors, Bokförlaget h:ström Text & Kultur, 2009) och till viss del även till filmatiseringen av Stefan Austs bok Der Baader-Meinhof-Komplex som nu utkommit på dvd. Utgivningen av raf: stadsgerilla är en nedbantad version av den bok som Bo Cavefors Bokförlag gav ut 1977 under namnet RAF: texter.
I Svedjedals text omnämns en längre intervju som gjorts med tidigare förläggaren – nu mera skribenten – Bo Cavefors och i slutet av essän kan man också utläsa att denna intervju går att finna i Kulturkritik 1:3. Att finna denna intervju är kanske inte lika lätt som det först verkar. Delvis för att Tidskriften Kulturkritik inte längre finns med oss i form av en aktiv tidskrift, men också för att tidskriftens tidigare hemsida numera innehas av någon annan. Däremot så går Tidskriften Kulturkritiks digra skriftproduktion att hämta hem, och läsas, här genom Fragment.
Intervjun med Bo Cavefors heter Kallt krig och tysk höst och finns publicerad i nummer tre av Kulturkritik – ideologiutgåvan (klicka på bilden i mitten här ovan). Den finns också publicerad i bloggformat här på Fragment (i tre delar) i samband med att Bokförlaget h:ström Text & Kultur gav ut raf: stadsgerilla under våren, dessa tre artiklar kan läsas (och kommenteras om man så önskar) här:
-
Kallt krig och tysk höst [1] : Tysklands totalitära skuld.
-
Kallt krig och tysk höst [2] : Böcker, motstånd och repression.
-
Kallt krig och tysk höst [3] : Högervinden är fortfarande kall.
* * *
Tillägg:
KRETS
Kristianstadsgatan 16 i MalmöTid: Söndag 26/4, klockan 15.00
Samtal kring utgivningen av den nya RAF-boken, raf:stadsgerilla med Bo Cavefors, Pär Thörn och Ola Ståhl.
Söndagen den 26 april klockan 15.00 diskuterar Bo Cavefors, Pär Thörn och Ola Ståhl kring utgivningen av den nya RAF-boken, raf: stadsgerilla.
Hur var den politiska situationen i det delade Tyskland under 1960- och 1970-talen? Vilket maktpolitiskt utrymme fanns det under denna tid för en radikal oppositionsrörelse som RAF?
Hur uppfattades Meinhof, Baader och de andra RAF-medlemmarna av medborgarna i Förbundsrepubliken Tyskland?
Vad skiljer den första generationens RAF-medlemmar från senare ”generationer”?
Skulle den taktik och den drivkraft som skapade RAF-aktiviteterna vara tänkbara i dagens Europa med växande klassklyftor och en alltmer utbredd fattigdom?
Cavefors, Thörn och Ståhl kommer också att diskutera den förstnämndes utgivning av raf:texter på svenska och tyska. Vilka konsekvenser fick det för förläggaren? Hur togs skrifterna emot av press, politiker och av vänstern? Varför gav Cavefors ut böckerna?
- cavefors, thörn, ståhl på KRETS om raf saxat från CAVEFORS POSITION NR 3 / NYA SVARTA FANOR.
©Henrik Palm, Norrköping, 2009.
_____________________________
Från Konfliktportalen.se: jesper skriver Kapitalet på en dag i Lund, salkavalka skriver UTFLYKT I KANON 3, Björn Nilsson skriver Under all kritik, kamratwot skriver Hur landet ligger, Baskien Information skriver Massarrestering i Frankrike och Spanien av ETA medlemmar / Senaste veckan:, herman skriver Det finns inget utanförskap
Läs även andra bloggares åsikter om dagens nyheter, raf, stadsgerilla, bo cavefors, johan svedjedal, baader-meinhof, kulturkritik
3 Comments
Kulturbedrift är en underdrift!
Nu har det avslöjats att Karl-Heinz Kurras, Polisen som sköt Benno Ohnesorg var Stasi agent sedan mitten på 50 talet och SED medlem sedan 1965. Händelserna den 2. Juni 1967 betydde mycket för radikaliseringen av studenterna och nu visar det sig att samma regim som hjälpte och skyddade RAF kanske var ansvariga för dråpet
Rune: för det första så räcker det med EN kommentar. Copy/Paste-kommentarer eller snarlika sådana kommer raderas.
Till det andra; jag har också sett dessa uppgifter om Ohnesorgs dräpare. Personen det berör, och även hans hustru, förnekar att det skulle vara så. Men, om så vore fallet – förändrar det på något sätt historiens gång?
Det kan knappast påstås att DDR satte igång en kedja händelser den 2 juni som i sin tur ledde fram till att RAF:s ledning togs av daga i Stammheim. Detta av två skäl; (1) DDR var om möjligt RAF:s allierade i fråga om rädsla för att drabbas av samma organisations godtyckliga våldsutövning och (2) om man ser ett direkt samband mellan Kurras, DDR, Ohnesorg, 2 Juni, RAF, und so weiter som varande en kedja som planlagts så skulle jag säga att foliehatten nog bör övervägas nästa gång det åskar.
DDR kan inte hållas ansvariga för att det verkliga skälet till att RAF (med flera) blev en del av det politiska landskapet. BRD:s eftergifter till krigsförbrytare och nazikoryféer – Hitlergenerationen – var och förblir den grund uppå den totalitära demokratin byggde sina första inre fängelser. Det var också där som grogrunden till ett motstånd formerade sig. RAF är BRD:s problem oavsett vem som pyntade gåslevern.
Post a Comment